Igår åkte jag och två kursare ut till den farliga förorten Ladugårdsängen och köpte begagnad kurslitteratur. Här står en student och hänger i en gränd:





Jag köpte en immunologibok för 100:- och en fysiologibok för 150 :-.


Medical Physiologi -en suverän bok som tar upp mycket...

Tidigare i veckan så hade vi en anatomilab där vi skulle identifiera olika muskler och ben i kroppen,
och då kan det se ut så här:


Har man inga synliga magmuskler så får väl man rita dit dem...:-)

Åh, vad jag längtar tills jag kan träna...Jag har inte kunnat träna på sex månader för att jag har varit skadad och sjuk. Och nu är jag sjuk igen. Jag blir så less!
Jag är vanligtvis sjuk ungefär en gång per år, så jag tycker att det här är lite tröttsamt...

Igår skrev vi vår första tenta på läkarprogrammet. Det var på temat respiration-cirkulation.
Jag tycker att entan gick okej och jag hoppas att jag klarade den!

Idag hade vi en introduktion till de temablocken som börjar nu: neuro/rörelse och sinne/psyke.

Jag tror att den här kursen kommer bli mycket repetition för mig eftersom jag har läst detta på psykologprogrammet. Det är frestande att tillgodoräkna sig kursen, men jag tänker att
det kan komma grejer som jag inte kan och repetition är alltid ju bra.




Jag ser fram emot det här temat. Det började bra idag med en inspirerande föreläsare som pratade om depression och sjukdom/hälsa. Det som jag tyckte var extra viktigt som han lyfte fram var:

-All psykisk och fysisk ohälsa måste ses i ett helhetsperspektiv, dvs man kan inte säga att
"Du är deprimerad pga att du har låga serotoninnivåer i hjärnan",
utan man måste även beakta psykologiska aspekter, individens omgivning och samhället.
Detta kallas för den biopsykosociala modellen.


Den biomedicinska modellen tillämpad på smärta.



-Är man funktionell så är det ingen psykisk sjukdom.
Det är lätt att tillskriva människor olika diagnoser, men för att det ska ses som
en sjukdom så måste personens problem ha en påverkan på vardagslivet, dvs på personens funktion.
Om en person fungerar normalt och t. ex har bra relationer, lyckas jobba/studera etc så är
personen funktionell och problemen är ingen sjukdom utan en del av livet.

En person som är glad ibland och ledsen ibland är inte
manodepressiv/bipolär, utan det är normalt att humöret varierar.
Men om upp- och nedgångarna gör att personen t. ex stannar hemma från jobbet under
långa perioder, skär sig i armarna eller sover 2 timmar/dygn så kan man börja fundera
på om personen behöver hjälp.



-En psykiatrisk diagnos är beskrivande. Det är ett gäng beteenden som man beskriver,
klumpar ihop och sätter ett namn på.
En diagnos är inte en fysisk "grej" som sitter i huvudet, utan det är en konstruktion
gjord av psykologer och läkare.
Det är inte som att få ett ebolavirus som är något fysiskt som
existerar i kroppen.

En psykiatrisk diagnos är alltså inte någon orsak, man kan inte säga
"Hon är nedstämd för att hon är deprimerad".
Det stämmer bättre att säga:
"Eftersom hon är nedstämd så har hon fått diagnosen depression".

Jag hoppas att jag inte varit för rörig i mina resonemang, men det är jätteviktigt att tänka på dessa saker så jag ville skriva om dem här.

Nu är jag trött och tänker snart sova...

.
Godnatt!